På tisdag är det fettisdagen eller semeldagen som den också kallas för. Alla kanske inte vet varför vi äter semlor 7:e tisdagen före påsk.
På Nordiska museet finns det förklarat:
Benämningen fettisdagen kan ha kommit av att man under den katolska tiden skulle äta mycket och fet mat före fastan. Ordet kan också härledas ur namnet ”vita tisdag”, som avsåg bruket att förbereda fastan genom att äta mjöl- och mjölkmat; som pannkakor, kroppkakor och bröd, gärna bakat av vetemjöl.
Fettisdagen var sista dagen man skulle ha med sig lyse ut i ladugården och första dagen på året då aftonvarden skulle ätas vid dagsljus. Fettisdagen betraktades nämligen på många håll, i alla fall under 1800-talet, som en brytningspunkt mellan vinter- och sommarhalvåret.
Förutom hetväggar/semlor varierade fettisdagens mat. På Öland, Gotland och i Småland åt man kroppkakor med kött och fläsk inuti, i Uppland, Södermanland och Värmland åt man ”fettisdagskött” som oftast bestod av kokta svinfötter. I Ångermanland ansåg många att sju mål mat skulle ätas under fettisdagen, bland annat kokt fläsk och dopp i grytan med ett av julbröden som sparats speciellt för detta ändamål.
Förr var hetvägg en maträtt hårt knuten till fettisdagen, dagen före fastan, utom i södra Sverige, där bullarna av tradition ätits på fastlagsmåndagen, även kallad ”bullamåndag”. Från 1800-talets mitt är den gängse beteckningen på hetvägg
fettisdagsbulle eller fastlagsbulle. Den senare beteckningen används i södra Sverige.Hetväggens fyllning har varierat. Mandelmassan nämns redan 1833 i Årstafruns dagbok och det var en gotlandskonditor som började med vispgrädden efter första världskriget.
Idag kallas fettisdagsbullar vanligtvis för semlor (från latinets simila bulle av vetemjöl).
0 kommentarer:
Skicka en kommentar