Pastasallad

En enkel och god pastasallad med rödlök,tomat,kalamataoliver, ruccola,fetaost och avocad0 + en vitlöksvinegrette, blev dagens middag.

Läs mer

Ädelostfyllda kycklingklubbor

Igår blev det ädelost,persilja och vitlöksfyllda kycklingklubbor med ris.

Jag blandade ihop:

2 msk riven ädelost
25g rumstempererad smör
1 vitlöksklyfta
1 msk persilja

och stoppade in fyllningen under skinnet på kycklingklubborna.
Kryddade med grillkrydda,lade dom i en ugnssäker form, ringlade över lite olivolja och in i ugnen på 200g i ca 45 min.

Skyn som blir av kycklingen hällde jag i en kastrull kokade upp med grädde och smakade av med salt och peppar. Vill man ha såsen lite tjockare så kan man reda av den, men jag tyckte inte att det behövdes.

Läs mer

Gästblogg:Skrämmande vad läkerol innehåller.

För ovanlighetens skull köpte jag idag ett paket läkerol. Mest av nostalgiska skäl. Av någon anledning började jag läsa innehållsdeklarationen. Fastnade för två ingredienser som hade lite speciella namn, ytbehandlingsmedel (karnaubavax) och stabiliseringsmedel (gummi arabicum) Efter lite googlande fick jag fram följande: "Karnaubavax, även kallat palmvax, kommer från växtriket och utvinns ur den brasilianska karnaubapalmens blad. Det är ett glansigt och drygt vax som används för att stöpa ljus, göra bonvax och tillverka diverse konstnärsmaterial såsom medium och bindemedel."

gummi arabicum
"Bindemedel för akvarellfärger. Tillsatt till akvarellfärg ökar den färgens glans och transparens."




Man får sig verkligen en tankeställare. Vad är det för skit man stoppar i sig? Kollar man runt på innehållsförteckningar så ser man att dessa exempel används i många olika produkter. Framförallt godis består av oerhört mycket konsitgheter. Att man inte reagerar när det är samma medel som man använder till skoputs som även finns i Läkerol. Men dagens matkultur är verkligen inte bra. Är glad att jag slutade med godis redan under högstadiet. Läser man vidare på innehållsdeklarationen på Läkerol står det: Överkonsumption har en laxerande effekt. Undrar vad som gör att det är så? Som vanligt framgår inte det...

Läs mer

Uppsalas godaste semla

Om du bor i Uppsala och vill köpa dig en god semla, ska du bege dig till Café Linné Konstantina. I alla fall enligt UNT City's blindtest. 5 kajor till deras semla, som var stor med god kardemummasmak och mjuk mandelsmak. Fast grädden var literinnig och slarvigt spritsad, men lagom söt smak. Semlan kostar 27 kr och var störst av de semlor som var med i testet (177g)

Här hittar du ett fiktest av Café Linné Konstantina som Expressen Uppsala har gjort.
Eller varför inte göra egna semlor? Hembakat är ju alltid godast.

Läs mer

Semmelrecept

Idag finns det massor av varianter på semlor.

Chokladsemlor
Saffranssemlor med lingongrädde
GI semlor
Chokladsemla med kokos och passionsfrukt







Jag har letat efter ett klassiskt recept och det tidigaste receptet på semlor hittade jag på Nordiska museets hemsida. Det är Cajsa Warg's, recept ur boken Hjelpreda i hushållningen för unga Fruentimber, från 1755.




Cajsa Wargs hettwägg med Mandel
Tag små runda hwettebröds bullar och skiär en rund plåt ofwanuppå, gräf sedan ut alt inkråmmet och lägg det uti en skål, blöt det med söt grädda eller miölk och rif det wäl sönder med en skied; tag et ägg til hwar bulla och slå dem til det blöta brödet, lägg dertil skalad och rätt fint stött mandel, socker, 2 skiedblad smält smör til hwar bulla och litet salt, rör detta wäl tilhopa och sätt på fyrfat at det intet stelnar, fyll det sedan uti den toma skårpan, och lägg den runda plätten ofwanuppå,bind wäl omkring med grof tråd at plätten sitter qwar, och sätt bröden uti en wid castrull at de kunna stå brede wid hwarandra, slå sedan miölk uppå uti samma Castrull, men intet så mycket at det står öfwer dem, och lät därmed koka en half timma:
skulle miölken koka bort, så kan mera spädas til: uti et annat kärill kokas upp et stop söt miölk eller mer, alt efter myckenheten af brödet, och lägg deruti litet såcker och smör; när det skall anrättas tages tråden bort och bullorna läggas uti et diupt fat, slå den kokta miölken uti Castrullen och red af med 2 äggegulor, då öses litet miölk på bröden och det öfriga slås uti en skål at bära in när det ätes.

1 stop = 1 1/3 liter




Tore Wretmans recept på semlor och Fettisdagsbullar ur:
Tore Wretman, Svenska husmanskost, 1967

Semlor
100 g smör
3 dl mjölk
75 g jäst
½ tsk salt
1 dl socker
1 ägg
1 liter vetemjöl (600 g)
½ tsk hjorthornssalt

Av denna sats blir det omkring 12-14 semlor.
Man börjar med att smälta smöret och hälla det i mjölken.
Jästen smulas fint i en degbunke, salt, socker, ägg och degspad tillsätts.
Pudra över hjorthornssaltet och undan för undan mjölet allt under det ni arbetar degen blank och smidig.
Låt degen jäsa 10 minuter.
Arbeta den på nytt och tag sedan upp den på bakbordet och forma jämna bullar som skall jäsa på plåt en gång till och penslas med ägg innan de gräddas i 250 graders ugnsvärme i 5-10 minuter.

Fettisdagsbullar – Hetvägg
6 semlor
2 dl tjock grädde
½ dl smält smör
2 ägg
1 msk socker
rivet citronskal
150 g mandelmassa

Låt de nybakade semlorna svalna något och pricka med en gaffel av ett mindre lock ovanpå varje.
Töm med hjälp av gaffeln ut det mesta av inkråmet. Blanda det i en bunke med mandelmassan, grädden, äggulorna, smöret, sockret och litet rivet citronskal.
Arbeta massan väl, fyll den i bullarna och lägg tillbaka locket.
Vispa äggvitorna till skum med litet socker och bestryk semlorna därmed.
Glasera dem i hög ugnsvärme – helst under grillelement – och servera i djupa tallrikar tillsammans med mjölk som kokats upp med en vaniljstång. Många serverar kanel till.

Läs mer

En historialektion om fettisdagen

På tisdag är det fettisdagen eller semeldagen som den också kallas för. Alla kanske inte vet varför vi äter semlor 7:e tisdagen före påsk.

På Nordiska museet finns det förklarat:


Benämningen fettisdagen kan ha kommit av att man under den katolska tiden skulle äta mycket och fet mat före fastan. Ordet kan också härledas ur namnet ”vita tisdag”, som avsåg bruket att förbereda fastan genom att äta mjöl- och mjölkmat; som pannkakor, kroppkakor och bröd, gärna bakat av vetemjöl.

Fettisdagen var sista dagen man skulle ha med sig lyse ut i ladugården och första dagen på året då aftonvarden skulle ätas vid dagsljus. Fettisdagen betraktades nämligen på många håll, i alla fall under 1800-talet, som en brytningspunkt mellan vinter- och sommarhalvåret.

Förutom hetväggar/semlor varierade fettisdagens mat. På Öland, Gotland och i Småland åt man kroppkakor med kött och fläsk inuti, i Uppland, Södermanland och Värmland åt man ”fettisdagskött” som oftast bestod av kokta svinfötter. I Ångermanland ansåg många att sju mål mat skulle ätas under fettisdagen, bland annat kokt fläsk och dopp i grytan med ett av julbröden som sparats speciellt för detta ändamål.

Fettisdagsbullen

Att äta hetvägg eller fettisdagsbulle hörde till frossandet under fastlagen. Hetvägg, ursprungligen kumminbeströdda vetebullar, troligen i kors- eller kilform, var ett ålderdomligt festbröd som var en del av den ”vita” fastematen bestående av mjöl- och mjölkmat. Hetvägg kom till Sverige från Tyskland och ordet hetvägg kommer från tyskans ”heisse wecken” som betyder varma kilar.

Förr var hetvägg en maträtt hårt knuten till fettisdagen, dagen före fastan, utom i södra Sverige, där bullarna av tradition ätits på fastlagsmåndagen, även kallad ”bullamåndag”. Från 1800-talets mitt är den gängse beteckningen på hetvägg fettisdagsbulle eller fastlagsbulle. Den senare beteckningen används i södra Sverige.

Hetväggens fyllning har varierat. Mandelmassan nämns redan 1833 i Årstafruns dagbok och det var en gotlandskonditor som började med vispgrädden efter första världskriget.
Idag kallas fettisdagsbullar vanligtvis för semlor (från latinets simila bulle av vetemjöl).

Läs mer

Gästbloggning och juice utan fruktkött

I morgon kommer min sambo att gästblogga lite=)
Spännande, spännande.

Igår skrev jag om Kiviks Längtan äppeljuice, med fruktkött.
Nu när jag hällde upp den sista juicen så uppmärksammade jag att det inte alls fanns något fruktkött i juicen, som det står på förpackningen. Är inte det konstigt? Det kanske har blivit något fel med just min äppeljuice.

Läs mer

Quinoasallad med kryddstark korv

Viktigt med quinoa är att man sköljer den i kallt vatten, annars får den en besk smak.
Jag kokar alltid quinoa med en kycklingbuljongtäning.
Quinoasalladen kan ätas både varm och kall.


för 4 pers

3 dl quinoa (röd och svart innehåller mer kostfiber än den vita)
1 rödlök skuren i tunna ringar
1 paket fetaost i tärningar
En halv kartong körsbärstomater,halverade
2 avocado, tärnade
2 rejäla nävar ruccola,
4 kryddstarka korvar, jag använde ICA's Sremska och Kabanoss.


Skölj quinoan.
Koka enligt anvisningen.+ en kycklingbuljongtärning eller lite fond.
Skär korven i 2 cm bitar och stek upp.
Blanda alla ingredienser med quinoan och servera med en vinegrette eller som den är.

Läs mer

Allergiker får åka tåg hungriga - SJ struntar i gluten- och laktosfria resenärer

SJ serverar inte längre glutenfri varm mat på tågen.
Eventuellt kan det finnas någon sallad kvar.
Vad tycker ni? Jag tycker det nästan att det är diskriminering.
Har inte alla rätt att äta varm mat när dom åker tåg?

Läs mer

Honung och dijonsenapsmarinerad lax

Till middag idag gjorde jag lax efter Scandinavian New Cookings recept.
Man bör ha gott om tid på sig eftersom laxen ska ligga i marinad i 2-3 timmar och gotta till sig.
Laxen blev mör och god, det här skulle bli en perfekt sommar lunch =) 5/5!

500 g laxfile,med skinn
2 msk olivolja
1 msk honung
2 msk Dijon senap
1 krossad vitlöksklyfta
1 msk färsk pressad citronjuice
1 tsk chilipulver/krydda

Blanda ihop alla ingredienser till marinaden.
Lägg laxfilen med skinnsidan upp i marinaden och sätt in i kylen i 2-3 timmar.

Sätt ugnen på 175 grader.
Lägg över laxfilen i en ugnssäker form och stek i ugnen ca 15 minuter.

Jag köpte ICA's "Grön delikatess".
Frysta gröna goda grönsaker. Sparris, bladspenat, ärtor,broccoli, vitlöksskott och sugar snaps. Till rönsakerna gjorde jag en vitlöksvinegrette. Olivolja,vitvinsvinäger, lite vatten, en krossad vitlöksklyfta, salt och peppar.

Läs mer